Daaaamn!

Livet är bra. Livet är okej. Livet går framåt.
Men klart jag har saker att klaga på, vem fan har inte de??
En människa omkring mig är inte okej, mitt hjärta är inte okej.
Fast så ska jag inte heller säga, för det är okej.
Det blöder inte.
Men det gör ont.
Försöker se positivt på livet, försöker fatta vad som är rätt & fel.
Men det är förbannat svårt ibland.
Även om jag vet att det är så jävla rätt så känns det så fel ibland.